sista dagen klar
10 februari 2009
Så var sista dagen på Åhus vårdcentral, och även denna praktikperiod, överstökad. Har varit i labbet hela dagen och tagit blodprover, vilket är nyttigt att öva sig lite på, då det oftast är sjuksköterskorna som sköter den biten. Sedan blev det läkemedelslunch på golfkrogen varefter jag bjöd personalen på fika i lunchrummet. Hade bakat (lagat? frusit? kladdat ihop?) Philadelphia-glass som blev himla poppis.
Nu ska jag till min älskade Niklas och ta det lugnt i något dygn. Sen bär det minsann av mot Odense igen. Inte klokt, tiden går!
Tjabba.
Lemma.
8 februari 2009
Veckans låt. Daniel Lemma är härlig. Jag och mina kära samlades (som så många hundra andra) för att få en glimt av honom i somras när han spelade på lilla torg. Jag tror att jag såg lite av den översta biten av hans rastahår. I alla fall för någon sekund...
Veckans låt. Daniel Lemma är härlig. Jag och mina kära samlades (som så många hundra andra) för att få en glimt av honom i somras när han spelade på lilla torg. Jag tror att jag såg lite av den översta biten av hans rastahår. I alla fall för någon sekund...
lördag
7 februari 2009
Lördagen började finfint med att jag och Niklas fick för oss att dra igång ett gigantiskt pannkaksbak! Ljust gräddade pannkakor med socker, glass och jordgubbsylt till frukost, det är inte varje dag man äter det. Troligen hade man då fettat till sig rejält, så tur är väl det. Efter pannkakorna blev vi så slappa att vi inte orkade mer idag, ett mycket bra beslut både för hjärnaktiviteten och för fettförbränningen. Men, det är ju lördag...
Ikväll blir det nog om möjligt en lugnare tillställning med god mat hemma hos mina föräldrar, och sedan fortsätter aftonen förmodligen i årlig melodifestival-anda. Pappa kommer antagligen, som varje år, pinas och förtvina bland dansbandsmusik och applåder medan jag, Niklas och mamma kommer njuta i fulla drag. I ärlighetens namn brukar 99,9% av låtarna att vara riktig skit, men det är kul ändå.
Ha en fin kväll!
Lördagen började finfint med att jag och Niklas fick för oss att dra igång ett gigantiskt pannkaksbak! Ljust gräddade pannkakor med socker, glass och jordgubbsylt till frukost, det är inte varje dag man äter det. Troligen hade man då fettat till sig rejält, så tur är väl det. Efter pannkakorna blev vi så slappa att vi inte orkade mer idag, ett mycket bra beslut både för hjärnaktiviteten och för fettförbränningen. Men, det är ju lördag...
Ikväll blir det nog om möjligt en lugnare tillställning med god mat hemma hos mina föräldrar, och sedan fortsätter aftonen förmodligen i årlig melodifestival-anda. Pappa kommer antagligen, som varje år, pinas och förtvina bland dansbandsmusik och applåder medan jag, Niklas och mamma kommer njuta i fulla drag. I ärlighetens namn brukar 99,9% av låtarna att vara riktig skit, men det är kul ändå.
Ha en fin kväll!
polis polis potatisgris!
5 februari 2009
Min lillaste syster fick igår veta att hon tagit sig igenom till slutliga testet under intagningen till polishögskolan. Vad duktig hon är! Så nu väntar hela familjen spänt på fortsättningen i denna historia. Mest av allt hoppas jag att hon får köra en sådan här fräck bil:
Annars inget nytt - ganska långtråkig dag. Lite patienter på förmiddagen och distriktsläkarmöte på eftermiddagen. Imorgon hoppas jag på att få ledigt lite tidigare eftersom det är fredag och äntligen helg igen. Sista helgen hemma innan jag beger mig mot Odense igen. Och min fina lilla lya, som jag faktiskt börjar sakna.
Nu går ögonen i kors... Är trött. Sitter dessutom och försöker förklara alkoholens verkan på citronsyracyklen och glykolysen för Niklas, som precis varit på ett möte om kost/näring, där det tydligen bara pratades skit. Man ska inte gå på sådana möten, för många av dessa "kunniga" föreläsare pratar bara skit, som dom hittat i någon bok från 80-talet, eller kanske i någon damtidning. Ren molekylärbiologisk fakta är det som gäller. Och det kan jag.
Tjing-tjong!
Min lillaste syster fick igår veta att hon tagit sig igenom till slutliga testet under intagningen till polishögskolan. Vad duktig hon är! Så nu väntar hela familjen spänt på fortsättningen i denna historia. Mest av allt hoppas jag att hon får köra en sådan här fräck bil:
Annars inget nytt - ganska långtråkig dag. Lite patienter på förmiddagen och distriktsläkarmöte på eftermiddagen. Imorgon hoppas jag på att få ledigt lite tidigare eftersom det är fredag och äntligen helg igen. Sista helgen hemma innan jag beger mig mot Odense igen. Och min fina lilla lya, som jag faktiskt börjar sakna.
Nu går ögonen i kors... Är trött. Sitter dessutom och försöker förklara alkoholens verkan på citronsyracyklen och glykolysen för Niklas, som precis varit på ett möte om kost/näring, där det tydligen bara pratades skit. Man ska inte gå på sådana möten, för många av dessa "kunniga" föreläsare pratar bara skit, som dom hittat i någon bok från 80-talet, eller kanske i någon damtidning. Ren molekylärbiologisk fakta är det som gäller. Och det kan jag.
Tjing-tjong!
den som inte tar bort luddet ska dö
4 februari 2009
Jag har idag köpt och läst boken "den som inte tar bort luddet ska dö" av David Batra. Förmodligen det bästa jag läst under alla mina 24 år som varelse på denna jord. Aldrig (och jag menar aldrig) har jag skrattat så mycket, och så länge åt något någon har skrivit. Både samlingen av sura, anonyma lappar (som är helt sanslös) och Batras egna kommentarer till dessa, har seriöst fått mig att tappa andan, gråta floder, skrika av skratt, framkalla allvarliga kramper i revbensmuskulaturen, samt kissa på mig några droppar. Och det var nog inte till min fördel, att jag började läsa boken när jag satt på en ganska välfylld buss mellan Kristianstad och Åhus. Ni förstår, dels skapar den vanliga svenska svensson-stelheten ett förakt mot människor som, enbart i sitt eget sällskap, råkar uttrycka sig med en ljudstyrka på över 0,3 decibel och dels är den välkända "måste-sitta-still-och-se-ut-som-precis-alla-andra-annars-kanske-någon-upptäcker-mig-eller-hör-mig-eller-gud-förbanne-SER-att-jag-skrattar-för-mig-själv"-attityden en smula förstärkt just på 551;ans linje (så som säkerligen många andra platser i vårt avlånga land). Förutom på lördagsbussen 03.20, då alla såklart hörs, syns, kräks och upplevs långt över samhällsacceptabla gränser.
Så alla ni som undrade varför jag pep, fräste, flinade, flåsade och flämtade på bussen - köp boken och kom ut ur era stela högstadieskal!
Jag har idag köpt och läst boken "den som inte tar bort luddet ska dö" av David Batra. Förmodligen det bästa jag läst under alla mina 24 år som varelse på denna jord. Aldrig (och jag menar aldrig) har jag skrattat så mycket, och så länge åt något någon har skrivit. Både samlingen av sura, anonyma lappar (som är helt sanslös) och Batras egna kommentarer till dessa, har seriöst fått mig att tappa andan, gråta floder, skrika av skratt, framkalla allvarliga kramper i revbensmuskulaturen, samt kissa på mig några droppar. Och det var nog inte till min fördel, att jag började läsa boken när jag satt på en ganska välfylld buss mellan Kristianstad och Åhus. Ni förstår, dels skapar den vanliga svenska svensson-stelheten ett förakt mot människor som, enbart i sitt eget sällskap, råkar uttrycka sig med en ljudstyrka på över 0,3 decibel och dels är den välkända "måste-sitta-still-och-se-ut-som-precis-alla-andra-annars-kanske-någon-upptäcker-mig-eller-hör-mig-eller-gud-förbanne-SER-att-jag-skrattar-för-mig-själv"-attityden en smula förstärkt just på 551;ans linje (så som säkerligen många andra platser i vårt avlånga land). Förutom på lördagsbussen 03.20, då alla såklart hörs, syns, kräks och upplevs långt över samhällsacceptabla gränser.
Så alla ni som undrade varför jag pep, fräste, flinade, flåsade och flämtade på bussen - köp boken och kom ut ur era stela högstadieskal!
hemmatjej.
2 februari 2009
Jag har blivit en riktig hemmatjej sedan november. Visst har jag hittat på mycket, och visst har jag varit iväg ibland på kvällarna, men överlag har jag mest suttit hemma hos mammi och pappi och bara varit deras barn igen. I mitt Odense-liv händer det hela tiden grejer. Är man inte på sjukhuset är man på träningen, eller på jobbet, eller i affären och handlar, eller ute på stan och ränner. Eller någon annan stans. Hela tiden är man igång med något och när man äntligen är hemma i lägenheten, ska den antingen städas eller ska det pluggas.
Nu, under praktikperioden, är jag ledig om kvällarna. Och i Åhus. Utan så mycket folk som drar i en. Så här händer inte mycket mer än att man kommer hem och tar det lugnt med familjen och Niklas. Himla gött faktiskt, men också när man vet att det är under en begränsad tidsperiod. Och om lite mer än en vecka är denna period över och jag ska återgå till mitt hektiska Odense-liv igen. Mycket längtar man faktiskt till, men en del ska bli mindre roligt. I 3 månader har jag varit bortskämd med städning, tvättning och matlagning. Nu är det snart dags att ta vara på sig själv igen! Visserligen kan det också vara befriande ibland.
Hur som helst.
Nu ska jag sätta mig hos pappa i soffan, framför brasan, och kolla på nån ointressant TV-kanal. Eller ska jag pussla lite? Eller kanske förbereda mig inför föredraget jag ska hålla på läkarmötet onsdag morgon? Vad det än blir, så involveras en kopp té, så jag börjar nog vid vattenkokaren.
Jojo, hemmatjej var det ja.
Jag har blivit en riktig hemmatjej sedan november. Visst har jag hittat på mycket, och visst har jag varit iväg ibland på kvällarna, men överlag har jag mest suttit hemma hos mammi och pappi och bara varit deras barn igen. I mitt Odense-liv händer det hela tiden grejer. Är man inte på sjukhuset är man på träningen, eller på jobbet, eller i affären och handlar, eller ute på stan och ränner. Eller någon annan stans. Hela tiden är man igång med något och när man äntligen är hemma i lägenheten, ska den antingen städas eller ska det pluggas.
Nu, under praktikperioden, är jag ledig om kvällarna. Och i Åhus. Utan så mycket folk som drar i en. Så här händer inte mycket mer än att man kommer hem och tar det lugnt med familjen och Niklas. Himla gött faktiskt, men också när man vet att det är under en begränsad tidsperiod. Och om lite mer än en vecka är denna period över och jag ska återgå till mitt hektiska Odense-liv igen. Mycket längtar man faktiskt till, men en del ska bli mindre roligt. I 3 månader har jag varit bortskämd med städning, tvättning och matlagning. Nu är det snart dags att ta vara på sig själv igen! Visserligen kan det också vara befriande ibland.
Hur som helst.
Nu ska jag sätta mig hos pappa i soffan, framför brasan, och kolla på nån ointressant TV-kanal. Eller ska jag pussla lite? Eller kanske förbereda mig inför föredraget jag ska hålla på läkarmötet onsdag morgon? Vad det än blir, så involveras en kopp té, så jag börjar nog vid vattenkokaren.
Jojo, hemmatjej var det ja.
mys.
1 februari 2009
Vilken mysig söndag. Sov länge, låg kvar i sängen under det varma täcket ännu längre och kollade på snöflingor som flög runt i luften (och som fortfarande flyger runt i luften!). Gick sedan upp och bakade jättegoda, men ganska onyttiga scones, och kokade gott té. Efter det konststycket (att både baka och äta!) var jag såklart alldeles utmattad, så jag gick vidare till soffan och såg dokumentären Sicko (Michael Moore) på TV. En riktigt sjuk dokumentär som verkligen är värd att ses - men som bör undvikas om man inte vill bli väldigt upprörd. Amerikanska sjukvårdssystemet är inte riktigt klokt! Har tidigare alltid tänkt att det hade varit kul att jobba som läkare i USA senare i livet, men det systemet dom har vill jag aldrig i mitt liv vara med om. Visste sedan innan att det var otroligt, men att det kunde vara så sjukt kunde jag aldrig tro! Så många människor som har dött för att dom inte har råd med behandling - även om dom har sjukförsäkring, det är inte klokt. Att, som läkare kunna avvisa en 4-årig liten flicka med 41 graders feber för att hon inte är på "rätt" sjukhus enligt hennes försäkringsbolag, och sedan se henne dö i hjärtstillestånd utanför dörren, och sedan kunna sova gott om nätterna - är för mig obegripligt. Nej, det är inte rätt någon stans och det strider dessutom mot det läkarlöfte man avger när man tar examen. Men det är klart, som i många andra vårdskandaler, det är dom stora gubbarna som håller i pekpinnen....
Hur som helst. Efter slappande på soffan sov jag en liten snutt och har precis vaknat. Skönt, skönt, skönt. Sådana här söndagar är mycket sällsynta och man är tacksam för dom man får.
Ska nu ta en dusch, prata med farmor i telefon och vidare se vad kvällen har att erbjuda. Kanske borde man också ta en sväng ut i snön och kasta lite snöbollar innan det är sängdags. Det är ju faktiskt mer än 3 mm snö ute för en gångs skull!
Här kommer en skön söndagslåt, om än något dålig ljudkvalitet.
Ha en skön dag.
Vilken mysig söndag. Sov länge, låg kvar i sängen under det varma täcket ännu längre och kollade på snöflingor som flög runt i luften (och som fortfarande flyger runt i luften!). Gick sedan upp och bakade jättegoda, men ganska onyttiga scones, och kokade gott té. Efter det konststycket (att både baka och äta!) var jag såklart alldeles utmattad, så jag gick vidare till soffan och såg dokumentären Sicko (Michael Moore) på TV. En riktigt sjuk dokumentär som verkligen är värd att ses - men som bör undvikas om man inte vill bli väldigt upprörd. Amerikanska sjukvårdssystemet är inte riktigt klokt! Har tidigare alltid tänkt att det hade varit kul att jobba som läkare i USA senare i livet, men det systemet dom har vill jag aldrig i mitt liv vara med om. Visste sedan innan att det var otroligt, men att det kunde vara så sjukt kunde jag aldrig tro! Så många människor som har dött för att dom inte har råd med behandling - även om dom har sjukförsäkring, det är inte klokt. Att, som läkare kunna avvisa en 4-årig liten flicka med 41 graders feber för att hon inte är på "rätt" sjukhus enligt hennes försäkringsbolag, och sedan se henne dö i hjärtstillestånd utanför dörren, och sedan kunna sova gott om nätterna - är för mig obegripligt. Nej, det är inte rätt någon stans och det strider dessutom mot det läkarlöfte man avger när man tar examen. Men det är klart, som i många andra vårdskandaler, det är dom stora gubbarna som håller i pekpinnen....
Hur som helst. Efter slappande på soffan sov jag en liten snutt och har precis vaknat. Skönt, skönt, skönt. Sådana här söndagar är mycket sällsynta och man är tacksam för dom man får.
Ska nu ta en dusch, prata med farmor i telefon och vidare se vad kvällen har att erbjuda. Kanske borde man också ta en sväng ut i snön och kasta lite snöbollar innan det är sängdags. Det är ju faktiskt mer än 3 mm snö ute för en gångs skull!
Här kommer en skön söndagslåt, om än något dålig ljudkvalitet.
Ha en skön dag.
tillbaka i blogg-livet...
29 januari 2009
Ja, efter ett mycket långt uppehåll har jag nu lust att skriva igen. Har inte riktigt känt för det på ett tag. Tror det är pga att jag varit lite slappare senaste månaden. Har därför inte riktigt haft något att ventilera med mig själv om. Dessutom har jag alltid människor runt mig nu när jag är hemma i Åhus, och har väl därför ett minskat behov av att skriva av mig i bloggen. Men det kommer nog nu när jag snart ska tillbaka till Odense och panikplugga igen. Det kommer svida till ordentligt i plånboken med första boken för terminen, den kostar 4500 danska kronor (!!).
Egypten var underbart. Mer än så behöver egentligen inte sägas. Att åka till solen på vintern är fantastiskt. Det gav så mycket energi att jag hoppas på att kunna genomlida sista tiden av denna oerhört bedrövliga skånska vinter. När jag blir stor ska jag se till att inte bo i Sverige året runt - usch vad grått och trist det är! Man kan ju verkligen bli deprimerad.
För en vecka sedan började jag på Åhus VC, ett jättetrevligt ställe. Dom har ordnat upp min praktik otroligt bra, så jag får se det mesta. Dagen har spenderats på barnavårdscentralen, och det har mest handlat om 2-månaders, 1-års, och 1,5-årskontroller av små fina barn med massor av snor i näsan. På eftermiddagen var jag med akutläkaren, vilket också var spännande. Jag är nöjd helt enkelt! Samtidigt känner jag nog redan att primärvård inte är det jag i nuläget allra helst vill syssla med i framtiden. Kirurgi lockar nog mest just nu... Men det är så svårt att välja vad som är roligast...
Nu är det dags att dega i soffan ännu en kväll. På träningsfronten går det himla segt. Har liksom ingen lust att träna på friskis&svettis längre. Längtar till jag kommer tillbaka till fitness.dk i Odense - då ska jag igång på riktigt igen.
Avslutar med ett klipp från Mia & Klara. I love Gulletussan!
Ja, efter ett mycket långt uppehåll har jag nu lust att skriva igen. Har inte riktigt känt för det på ett tag. Tror det är pga att jag varit lite slappare senaste månaden. Har därför inte riktigt haft något att ventilera med mig själv om. Dessutom har jag alltid människor runt mig nu när jag är hemma i Åhus, och har väl därför ett minskat behov av att skriva av mig i bloggen. Men det kommer nog nu när jag snart ska tillbaka till Odense och panikplugga igen. Det kommer svida till ordentligt i plånboken med första boken för terminen, den kostar 4500 danska kronor (!!).
Egypten var underbart. Mer än så behöver egentligen inte sägas. Att åka till solen på vintern är fantastiskt. Det gav så mycket energi att jag hoppas på att kunna genomlida sista tiden av denna oerhört bedrövliga skånska vinter. När jag blir stor ska jag se till att inte bo i Sverige året runt - usch vad grått och trist det är! Man kan ju verkligen bli deprimerad.
För en vecka sedan började jag på Åhus VC, ett jättetrevligt ställe. Dom har ordnat upp min praktik otroligt bra, så jag får se det mesta. Dagen har spenderats på barnavårdscentralen, och det har mest handlat om 2-månaders, 1-års, och 1,5-årskontroller av små fina barn med massor av snor i näsan. På eftermiddagen var jag med akutläkaren, vilket också var spännande. Jag är nöjd helt enkelt! Samtidigt känner jag nog redan att primärvård inte är det jag i nuläget allra helst vill syssla med i framtiden. Kirurgi lockar nog mest just nu... Men det är så svårt att välja vad som är roligast...
Nu är det dags att dega i soffan ännu en kväll. På träningsfronten går det himla segt. Har liksom ingen lust att träna på friskis&svettis längre. Längtar till jag kommer tillbaka till fitness.dk i Odense - då ska jag igång på riktigt igen.
Avslutar med ett klipp från Mia & Klara. I love Gulletussan!
sharm el sheikh
5 januari 2009 (!!)
Ja, då var det nytt år, ny månad och nytt allting. En sammanfattning av senaste veckan kan väl bestå i mest hosta, fortsatt förkylning, vila, film, lite rea-shopping och ett nyårskalas. Inte mycket spännande egentligen, mer än ett ganska vanligt liv - om än lite slappt. Och lyxerierna fortsätter imorgon, då jag och min älskade man (tillika gårdagens födelsedagsgris) sätter oss på flyget ner till sharm el sheikh för 2 veckors avkoppling, sol, värme och snorkling. Äntligen! Det ska bli så skönt att komma iväg och jag längtar oerhört efter fin snorkling. Lovely!
Så bye bye minusgrader och frusna tår
Bye bye ishalka och elektriskt hår
Hello korallrev och solsken
Hello värme och bruna ben
Och hejdå till er. När jag kommer hem bättrar jag på mina bloggvanor!
Ja, då var det nytt år, ny månad och nytt allting. En sammanfattning av senaste veckan kan väl bestå i mest hosta, fortsatt förkylning, vila, film, lite rea-shopping och ett nyårskalas. Inte mycket spännande egentligen, mer än ett ganska vanligt liv - om än lite slappt. Och lyxerierna fortsätter imorgon, då jag och min älskade man (tillika gårdagens födelsedagsgris) sätter oss på flyget ner till sharm el sheikh för 2 veckors avkoppling, sol, värme och snorkling. Äntligen! Det ska bli så skönt att komma iväg och jag längtar oerhört efter fin snorkling. Lovely!
Så bye bye minusgrader och frusna tår
Bye bye ishalka och elektriskt hår
Hello korallrev och solsken
Hello värme och bruna ben
Och hejdå till er. När jag kommer hem bättrar jag på mina bloggvanor!
sjuk & sliten
29 december 2008
Natten var fruktansvärd och jag sov inte en blund. Hade feber på drygt 39 och hostade hela tiden. Dagen har fortsatt i samma stil och jag är less på att vara sjuk. Därför hoppas jag på att kunna sova inatt, annars blir jag fullständigt galen. Hade även varit trevligt om jag hade kunnat lämna hemmet nyårsnatten.
Jag orkar inte skriva mer idag, och tänkte lämna er med en sjukt kul film. Den är gammal och ni har säkert redan sett den, men man kan verkligen inte se denna film för många gånger. Jag skrattar lika mycket varje gång, även om den egentligen handlar om ett ämne man absolut inte får skratta åt. Men ni ser ju hur bra det går att hålla sig för skratt...
Natten var fruktansvärd och jag sov inte en blund. Hade feber på drygt 39 och hostade hela tiden. Dagen har fortsatt i samma stil och jag är less på att vara sjuk. Därför hoppas jag på att kunna sova inatt, annars blir jag fullständigt galen. Hade även varit trevligt om jag hade kunnat lämna hemmet nyårsnatten.
Jag orkar inte skriva mer idag, och tänkte lämna er med en sjukt kul film. Den är gammal och ni har säkert redan sett den, men man kan verkligen inte se denna film för många gånger. Jag skrattar lika mycket varje gång, även om den egentligen handlar om ett ämne man absolut inte får skratta åt. Men ni ser ju hur bra det går att hålla sig för skratt...
hjärnan är utfräst och lungorna upphostade
28 december 2008
Jaha, nu har ytterligare några dagar gått. Julafton blev jättemysig och himla lugn. I princip gick den väl som vanligt ut på att äta tills man känner sig lagom äcklig, och sen äta lite till. Sedan är det dags för julklappsutdelning, varefter man äter ännu lite till. Sen sitter man där med uppknäppt gylf, jäst och fyllig. I år var det bara jag, mamma och pappa, så det var inga konstigheter. Julklappsutdelningen gick ganska snabbt eftersom vi bara var tre personer, och eftersom min stora julklapp kommer på posten om några dagar. En darling Mac Book 13" Aluminium.
På julaftonskvällen körde jag hem till Niklas familj och firade lite med dom, samt pregade i mig ännu några chokladpraliner. Sen var julen liksom över... i år igen.
Juldagen var mycket lugn och bestod mest i att jag tog hand om en jätte-sjuk Niklas, som hade feberfrossa, hallucinationer, huvudvärk och diverse andra krämpor. På kvällen blev det dock utgång, som planerat. Jag och Pia satt hemma och spelade Kalaha (!), varefter vi tog gamla hederliga 551;an in till Kristianstad och T-baren. Lyckligtvis kunde vi gå rakt förbi den långa kön och segla in i VIP-kön, som vid vår ankomst bestod av 0 personer. Inne på T-baren träffade vi på lite gamla vänner och bekanta, samt roade oss tills stiletterna började vekna. Då var det dags för kebab (dumt, men för tilfället gott...)
Dom efterföljande dagarna hann jag med att fika på stan med vänner jag inte sett på länge och det var som vanlit jättetrevligt. När jag inte satt och fikade tog jag återigen hand om min kära man, som mådde piss och till slut började planera sin egen begravning. Igår bättrade han på sig en liten liten smula, samtidigt som min huvudvärk sakta kom krypande...
Och som ett brev på posten blev jag självfallet lika sjuk. Dum som jag var, trodde jag att mitt annars ganska trofasta immunförsvar skulle hålla denna gången också. Men ack nej - jag är sjuk, sjuk, sjuk. Sitter här med sönderfräst näsa och en närmast obefintlig överläpp, samt feber, frossa, huvudvärk och en ordentlig slemhosta. Hade jag inte fått årets influensavaccin, kunde man nästan tro att jag har åkt på en omgång influensa. Men det är väl något annat virus som härjar i min kropp.
I vilket fall som helst mår jag piss och vill bara sova i en vecka tills detta är över. Tills dess kommer jag belasta jordens miljö och pappersdepoter genom förbruka så mycket snorpapper att det är inte klokt. Har redan klämt en hushållsrulle.
Nu ska jag sova. Om det går. Tjing på er och god fortsättning!
All I Want For Christmas...
23 december 2008
Såg filmen Love Actually här om dagen. En fin film såhär i juletider.
Är så förtjust i den lilla killen som är kär.
Imorgon är det julafton och på Revhaksvägen 12 har vi previs blivit färdiga
med julstöket. Jag har nyss bakat 37 lussekatter till bull/kak-samlingen,
varefter jag klätt granen, dammsugat och tvättat golv. Så nu kan julen komma.
Här kommer en fin julsång, från filmen Love Actually.
God Jul!
Såg filmen Love Actually här om dagen. En fin film såhär i juletider.
Är så förtjust i den lilla killen som är kär.
Imorgon är det julafton och på Revhaksvägen 12 har vi previs blivit färdiga
med julstöket. Jag har nyss bakat 37 lussekatter till bull/kak-samlingen,
varefter jag klätt granen, dammsugat och tvättat golv. Så nu kan julen komma.
Här kommer en fin julsång, från filmen Love Actually.
God Jul!
love
21 december 2008
Helg. Ledighet. Jullov till 19 januari, hur fint är inte det. Trots att det känns sorgset att praktiken på sjukhuset är över, så känns det finemang att ha en månad i livet, som inte är fylld av planer och måsten. Kanske blir det en resa, kanske blir det jobb? I vilket fall som helst blir det mycket avslappning och lugn. Kommer att behövas inför termin 7, som kommer att bli tuff. Men det var inte det jag ville tjata om - jag ville egentligen bara ut med lite kärlek. En låt till min älskling, för att han står ut med mig i vått och torrt och för att han pussar mig i pannan vad jag än gjort. Du är underbar, Niklas.
Don't you get ahead of me
And I won't leave you behind
If you get unhappy
Won't you show me a sign
There's no love like lost love
No pain like a broken heart
There's no love like you and me
And no loss like us apart
Promises, promise is
Only a word
And when softly spoken
Is never heard
And a heart
Is not a stone
And is fragile, is fragile
When alone
By my side
By my side
Won't you be by my side
By my side
By my side
Won't you be by my side
My care for you
Is from the ground up to the sky
It's over under up above
Down below and to the side
There's no use in pretending
No use in saving face
For my love is never ending
And you are my saving grace
By my side
By my side
Won't you be by my side
By my side
By my side
Won't you be by my side
Helg. Ledighet. Jullov till 19 januari, hur fint är inte det. Trots att det känns sorgset att praktiken på sjukhuset är över, så känns det finemang att ha en månad i livet, som inte är fylld av planer och måsten. Kanske blir det en resa, kanske blir det jobb? I vilket fall som helst blir det mycket avslappning och lugn. Kommer att behövas inför termin 7, som kommer att bli tuff. Men det var inte det jag ville tjata om - jag ville egentligen bara ut med lite kärlek. En låt till min älskling, för att han står ut med mig i vått och torrt och för att han pussar mig i pannan vad jag än gjort. Du är underbar, Niklas.
Don't you get ahead of me
And I won't leave you behind
If you get unhappy
Won't you show me a sign
There's no love like lost love
No pain like a broken heart
There's no love like you and me
And no loss like us apart
Promises, promise is
Only a word
And when softly spoken
Is never heard
And a heart
Is not a stone
And is fragile, is fragile
When alone
By my side
By my side
Won't you be by my side
By my side
By my side
Won't you be by my side
My care for you
Is from the ground up to the sky
It's over under up above
Down below and to the side
There's no use in pretending
No use in saving face
For my love is never ending
And you are my saving grace
By my side
By my side
Won't you be by my side
By my side
By my side
Won't you be by my side
sjuk.
16 december 2008
Ja, det blir alltmer sällan jag skriver här, dumt. Har haft så mycket i görningen att jag knappt hunnit andas. Har dock idag varit hemma och spenderat dagen i sängen, då jag känner mig otroligt krasslig. Mår inte alls bra, men är hemskt stressad över att jag missar massa praktik-tid när jag ligger hemma och snörvlar. Har uppskattningsvis fräst ut ca 15 liter snor idag. Så min plan är trots allt ,att åka till sjukhuset och "jobba" imorgon trots täppt näsa och dunkande huvudvärk. Har ju bara 3 dagar kvar på kirurgkliniken och vill utnyttja dom till max. Trivs så himla bra.
Jag är väldigt imponerad av det omtalade jordskalvet som ägde rum imorse. Jag vaknade till vid 06.20 tiden av att glipan i fönstret började öppnas mer och sedan stängas igen, samtidigt som sängen skakade till. Min första tanke var att det hade hänt något nere i hamnen, typ en explosion eller något. Sen kom jag att tänka på om det kunde vara ett jordskalv, vilket jag därefter själv dementerade medan jag började undra om jag förvandlats till en dum drama-queen under natten. Men så dumt var det ändå inte!
För övrigt vill jag varna er allihop för numret +88213213608. Det har ringt mig nu några gånger senaste veckan. Det ringer ungefär 1-2 signaler sedan lägger "dom" på. Som upplagt för att man ska få ett missat samtal och då ringa upp. Jag googlade numret, och tydligen är jag inte den enda som blivit uppringd. Som tur är, har jag inte ringt tillbaka - gör man det kostar det en herrans massa pengar. Bedrägeri med andra ord.
Nu är det nog dags för mig att gå och fräsa. Det får bli dubbla munskydd imorgon på operationssalen, så jag inte snorar igenom...
Ja, det blir alltmer sällan jag skriver här, dumt. Har haft så mycket i görningen att jag knappt hunnit andas. Har dock idag varit hemma och spenderat dagen i sängen, då jag känner mig otroligt krasslig. Mår inte alls bra, men är hemskt stressad över att jag missar massa praktik-tid när jag ligger hemma och snörvlar. Har uppskattningsvis fräst ut ca 15 liter snor idag. Så min plan är trots allt ,att åka till sjukhuset och "jobba" imorgon trots täppt näsa och dunkande huvudvärk. Har ju bara 3 dagar kvar på kirurgkliniken och vill utnyttja dom till max. Trivs så himla bra.
Jag är väldigt imponerad av det omtalade jordskalvet som ägde rum imorse. Jag vaknade till vid 06.20 tiden av att glipan i fönstret började öppnas mer och sedan stängas igen, samtidigt som sängen skakade till. Min första tanke var att det hade hänt något nere i hamnen, typ en explosion eller något. Sen kom jag att tänka på om det kunde vara ett jordskalv, vilket jag därefter själv dementerade medan jag började undra om jag förvandlats till en dum drama-queen under natten. Men så dumt var det ändå inte!
För övrigt vill jag varna er allihop för numret +88213213608. Det har ringt mig nu några gånger senaste veckan. Det ringer ungefär 1-2 signaler sedan lägger "dom" på. Som upplagt för att man ska få ett missat samtal och då ringa upp. Jag googlade numret, och tydligen är jag inte den enda som blivit uppringd. Som tur är, har jag inte ringt tillbaka - gör man det kostar det en herrans massa pengar. Bedrägeri med andra ord.
Nu är det nog dags för mig att gå och fräsa. Det får bli dubbla munskydd imorgon på operationssalen, så jag inte snorar igenom...
kirurgi
11 december 2008
Vilken dag! Har verkligen haft en sjukt spännande dag, och jag är äckligt nöjd med mina egna insatser, rookie som jag är! Har stått på operation mellan 08-13 och sedan 14-19, och jag tackar hela universum för lunchrasten. Att stå och titta på blod i 12 timmar kan annars orsaka måttlig trötthet. Men det gick bra, och jag fick lov att vara mer aktiv än jag hade hoppats på. Jättekul!!
Annars har veckan på operationsavdelningen hittills varit mycket givande. Har sett både det ena och andra, samt assisterat till samtliga operationer. Att händerna sedan luktar "insida av kropp" (uttrycker mig lite fint...) om kvällarna får man väl leva med.
Imorgon är det fredag och jag räknar med att få lite tidigare ledigt, för att sedan bege mig till Odense över helgen. Ska bli skönt att komma hem och se så att lägenheten mår bra, och träffa alla vänner. Samtidigt blir det kanske inte den avkopplande helg jag behöver efter en tuff vecka. Men nu är det bara en vecka kvar - sen 5 veckors ledighet UTAN tenta. Vilken lyx. Så jag ska nog klara av en vecka till med alarm 05.20 och 9-11 timmars arbetsdag. Får väl börja vänja mig om det är läkare jag ska bli.
Nu ska jag packa och gå till sängs. Fritiden är för närvarande obefintlig.
Hej på er.
Vilken dag! Har verkligen haft en sjukt spännande dag, och jag är äckligt nöjd med mina egna insatser, rookie som jag är! Har stått på operation mellan 08-13 och sedan 14-19, och jag tackar hela universum för lunchrasten. Att stå och titta på blod i 12 timmar kan annars orsaka måttlig trötthet. Men det gick bra, och jag fick lov att vara mer aktiv än jag hade hoppats på. Jättekul!!
Annars har veckan på operationsavdelningen hittills varit mycket givande. Har sett både det ena och andra, samt assisterat till samtliga operationer. Att händerna sedan luktar "insida av kropp" (uttrycker mig lite fint...) om kvällarna får man väl leva med.
Imorgon är det fredag och jag räknar med att få lite tidigare ledigt, för att sedan bege mig till Odense över helgen. Ska bli skönt att komma hem och se så att lägenheten mår bra, och träffa alla vänner. Samtidigt blir det kanske inte den avkopplande helg jag behöver efter en tuff vecka. Men nu är det bara en vecka kvar - sen 5 veckors ledighet UTAN tenta. Vilken lyx. Så jag ska nog klara av en vecka till med alarm 05.20 och 9-11 timmars arbetsdag. Får väl börja vänja mig om det är läkare jag ska bli.
Nu ska jag packa och gå till sängs. Fritiden är för närvarande obefintlig.
Hej på er.
vilken dag....
5 december 2008
Orkar inte skriva egentligen. Vilken hemsk dag, som sent kommer glömmas.
Att vara på akuten är det mest spännande jag gjort hittills, men ibland slår det
mig vilka hemska saker som kan hända och hur snabbt livet kan vända - och
till och med släckas för gott.
Hemskt.
Orkar inte skriva egentligen. Vilken hemsk dag, som sent kommer glömmas.
Att vara på akuten är det mest spännande jag gjort hittills, men ibland slår det
mig vilka hemska saker som kan hända och hur snabbt livet kan vända - och
till och med släckas för gott.
Hemskt.
puh.
2 december 2008
Jag är så trött... så trött... så trött... Att stiga upp 05.20 och vara på akuten hela dagarna tär på krafterna något enormt. Så jag däckar i soffan vid 19.30 ungefär. Så om ni någon dag skulle vilja kontakta mig, kan jag redan nu säga att efter 20 är jag i príncip halvdöd zombie som med nöd och näppe svarar på tilltal. Så är det.
Sängen, här kommer jag.
Måste vänja mig vid detta liv!
Jag är så trött... så trött... så trött... Att stiga upp 05.20 och vara på akuten hela dagarna tär på krafterna något enormt. Så jag däckar i soffan vid 19.30 ungefär. Så om ni någon dag skulle vilja kontakta mig, kan jag redan nu säga att efter 20 är jag i príncip halvdöd zombie som med nöd och näppe svarar på tilltal. Så är det.
Sängen, här kommer jag.
Måste vänja mig vid detta liv!
söndag i sängen
30 november - 1 advent
En underbart skön söndag i sängen hittills. Vaknade med Niklas vid min sida runt 11 och låg kvar till 14 och kollade på avsnitt efter avsnitt av desperate housewives säsong 2. Har införskaffat hela säsongen, plus säsong 3. Så jag har lite att gotta mig med i vintermörkret, som visserligen lysts upp med adventsljusstaken idag. För övrigt börjar jag känna av att jag (trots intensvia sjukhusdagar med mycket hjärnstimulation) inte har ansträngt hjärnan genom att klura på ett långt tag. Jag får nog av klurigheter och saker att förstå när jag är mitt uppe i läs- och tentaperioder, varför jag då inte känner behov av ytterligare klurigheter i vardagen. När jag nu då har varit ifrån böcker och klurigheter ett tag, så börjar jag känna av en abstinens av hjärnstimulation. Därför började jag spela betapet (alfapet på nätet) förra veckan. och igår införskaffade jag mig mitt allra första 1000-bitars pussel. Så nu lider det ingen brist på hobbys hos mig - desperate housewive-boxarna för slappa dagar i sängen, 7 nya filmer för mysiga familjekvällar i soffan, betapet för dagar vid datorn och pussel bara för tjusningen att pussla! Dock fick jag höra diverse klagmål från Niklas, då jag igår (läs: lördagkväll!!) valde att pussla hela kvällen framför TV;n. Så jag tänkte passa på nu igen, när det lyckligtvis är premier league matcher på TV.
Dessutom har jag ju mina böcker om det skulle knipa med sysselsättning...
Och jag är ju på sjukhuset mellan sjutiden och fyra/fem-tiden varje dag...
Sen tränar jag ju oftast efteråt...
Kan jag aldrig lära mig att bara sitta och glo?
Imorgon börjar min kirurgi-praktik. Det blir akuten första veckan, sedan väntar akut-kirurgi och övre gastrointestinal-kirurgi dom 2 nästa. Spiiiiinnande.
Hej på er alla små tomtar!
Mitt pussel. Har hittills pusslat ihop den gula ramen och svenska flaggan.
Sakta men säkert....
inte trogen min blogg
26 november 2008
Jag är inte alls trogen min blogg. Har aldrig tid att skriva och det känns lite tråkigt. Alla nya intryck varje dag resulterar egentligen till ett ökat behov av att ventilera åsikter med mig själv i text. Dock bidrar både tidsbrist och tystnadsplikt att jag varken hinner eller kan ventilera något. Så ventilationen försiggår inne i mitt huvud istället. För just nu hinner jag inte uppleva mycket annat än sjukhusmiljö och friskis&svettis efteråt. Sen somnar jag i princip bums 20.30 på soffan.
Men jag trivs med livet. Och ser fram emot framtiden.
Har haft två riktigt bra dagar på gastro-avdelning, nu väntar två spännande dagar på akuten.
Nu ska jag spela betapet med Sara - nya (nygammalt kanske jag ska säga...) nöjet!
Hej på er.
Jag är inte alls trogen min blogg. Har aldrig tid att skriva och det känns lite tråkigt. Alla nya intryck varje dag resulterar egentligen till ett ökat behov av att ventilera åsikter med mig själv i text. Dock bidrar både tidsbrist och tystnadsplikt att jag varken hinner eller kan ventilera något. Så ventilationen försiggår inne i mitt huvud istället. För just nu hinner jag inte uppleva mycket annat än sjukhusmiljö och friskis&svettis efteråt. Sen somnar jag i princip bums 20.30 på soffan.
Men jag trivs med livet. Och ser fram emot framtiden.
Har haft två riktigt bra dagar på gastro-avdelning, nu väntar två spännande dagar på akuten.
Nu ska jag spela betapet med Sara - nya (nygammalt kanske jag ska säga...) nöjet!
Hej på er.
aaaaaaaaaaaaahhhh, fräda'
21 november 2008
Aaah, så skönt, så skönt. Fredag. Gött. Ska visserligen "jobba" imorgon också, men det ser jag faktiskt fram emot. Har varit på akuten hela dagen, och verkligen haft en jättebra dag. Har haft superbra handledning, egna patienter och allt har bara varit skitspännande. Jag är sådär äckligt positiv - jag vet. Men jag känner verkligen att jag hamnat på rätt utbildning och just nu känns allt så himla givande. Det kommer säkert stunder då jag spyr galla över jobbet och känner att allt är meningslöst - men då kan jag tänka tillbaka på dagar som denna.
Imorgon blir det akuten igen, sen är jag ledig söndag och måndag. Och det är jag himla nöjd med!
Nu börjar idol. Vi sitter samlade där hemma - jag, Sara, Mamma och Pappa. Mysigt!
Hej på er!
Aaah, så skönt, så skönt. Fredag. Gött. Ska visserligen "jobba" imorgon också, men det ser jag faktiskt fram emot. Har varit på akuten hela dagen, och verkligen haft en jättebra dag. Har haft superbra handledning, egna patienter och allt har bara varit skitspännande. Jag är sådär äckligt positiv - jag vet. Men jag känner verkligen att jag hamnat på rätt utbildning och just nu känns allt så himla givande. Det kommer säkert stunder då jag spyr galla över jobbet och känner att allt är meningslöst - men då kan jag tänka tillbaka på dagar som denna.
Imorgon blir det akuten igen, sen är jag ledig söndag och måndag. Och det är jag himla nöjd med!
Nu börjar idol. Vi sitter samlade där hemma - jag, Sara, Mamma och Pappa. Mysigt!
Hej på er!
