status: förvirrad & krigslysten.
1 september 2009
Jaha, nu är det september och hösten är officielt utropad. Det känns ända ut i dom kluvna hårtopparna. Att sitta i föreläsningslokalen igen och lyssna på mer eller mindre engagerade proffessorer känns helt normalt, men ändå konstigt och ovant. Förvirrande är ordet. Det är ingen ordning på allting och man hittar inte vartenda dugg, skulle jag säga. Det enda som är klart och tydligt är hur många kapitel jag har att läsa tills imorgon, och det finns inte en minsta lilla chans att jag kommer klara dom allihop. Så där rök den "jag-ska-vara-seriös-och-läsa-allt-noga-varje-dag"-inställningen.
Något som klarnat lite mer är i alla fall praktiken och allt kring det kapitlet. Det bli 6 veckor på centralsjukhuset i Kristianstad, samt 3 veckor på Åhus vårdcentral. Det ska bli mycket spännande och jag ser verkligen fram emot det.
Kriget mot katterna är långt ifrån över. Jag kan glädjande meddela att pappas attack mot den svarta katten inte fick döden till följd, även om vi var många som oroade oss i ett par dagar. Den lever, men går inte i närheten av mig eller min dörr igen. Den spräckliga och undernärda katten har inte riktigt följt den svarta kattens alternativ, utan kämpar för att flytta in till mig. Jag fick precis tag på den innan den sprang in under min säng tidigare idag. Snälla djur, låt bli!
Nu ska jag börja min vandring i immunologins värld. Hej på er.
Jaha, nu är det september och hösten är officielt utropad. Det känns ända ut i dom kluvna hårtopparna. Att sitta i föreläsningslokalen igen och lyssna på mer eller mindre engagerade proffessorer känns helt normalt, men ändå konstigt och ovant. Förvirrande är ordet. Det är ingen ordning på allting och man hittar inte vartenda dugg, skulle jag säga. Det enda som är klart och tydligt är hur många kapitel jag har att läsa tills imorgon, och det finns inte en minsta lilla chans att jag kommer klara dom allihop. Så där rök den "jag-ska-vara-seriös-och-läsa-allt-noga-varje-dag"-inställningen.
Något som klarnat lite mer är i alla fall praktiken och allt kring det kapitlet. Det bli 6 veckor på centralsjukhuset i Kristianstad, samt 3 veckor på Åhus vårdcentral. Det ska bli mycket spännande och jag ser verkligen fram emot det.
Kriget mot katterna är långt ifrån över. Jag kan glädjande meddela att pappas attack mot den svarta katten inte fick döden till följd, även om vi var många som oroade oss i ett par dagar. Den lever, men går inte i närheten av mig eller min dörr igen. Den spräckliga och undernärda katten har inte riktigt följt den svarta kattens alternativ, utan kämpar för att flytta in till mig. Jag fick precis tag på den innan den sprang in under min säng tidigare idag. Snälla djur, låt bli!
Nu ska jag börja min vandring i immunologins värld. Hej på er.
Kommentarer
Trackback
