wib.

Ah, det har varit en dålig dag och jag har varit på dåligt humör av diverse anledningar, som började med ett platt cykeldäck imorse och fortsatte med diverse pain-in-the-ass-händelser under resten av dagen. Nu ska jag lägga mig i sängen och göra slut med denna dagen.

Dock bättrades humöret en liten smula, då jag gick till gymmet och sprang så snabbt som benen bar mig på löpbandet med låten Poppin' Campagne på repeat, varefter jag tränade en timmes yoga. Men så när jag kom hem igen fortsatte helvetet, och kvällen har varit i lika trist anda som resten av dagen.

Men nu har jag bestämt mig för att inte längre låta saker och ting komma åt mig, och när jag känner att ilska och irritation börjar bubbla i mig ska jag på högsta volym lyssna på min låt.

Imorgon ska jag ta ledigt för att ordna med allt som ska ordnas med, bl.a. laga cykeln, prova nya jobbkläder, läsa, fixa i lägenheten och träna. Och ja jävlar vad glad jag ska vara.

Ja, jag ursäktar att det har dröjt med en uppdatering, men det har varit en sjuhelvetes helg. I fredags var jag alldeles utmattad, dock lycklig, efter tentan. Så jag hade egentligen bestämt att stanna hemma i soffan. I vanlig Odenseanda, var detta tyvärr inte möjligt och jag åkte på kalajs vid 21. Det blev en kul fest, så jag var inte hemma igen förrän runt halv-6-snåret. Så kan det gå, men nu är jag däremot några roliga minnen rikare än vad jag hade varit om jag legat på soffan och manglat popcorn. 

I lördags kom jag faktiskt upp och iväg till träning om dagen, vilket var jätteskönt.

Lördag kväll var det dags för jobb. 5 läckra damer i baren, inte fy skam! Vi hade en himmelskt rolig kväll och hela stället var proppfyllt av folk som dansade, drack, sjöng, skrek, hånglade och sedan dansade lite till. Verkligen kul! Dock blev det sent. Eller tidigt. Var hemma vid 7 på söndagsmorgonen, då det redan ljusnat och folk hade börjat stiga upp. Men jag sov gott ändå.

Dock kunde jag inte sova hela dagen igår eftersom det var dags för personalmöte, som drog ut något galet på tiden eftersom vi var många som hade saker på hjärtat. Det, plus massor av ny information, ny meny och nya liveband, samt drink-kurs med alla nya drinkar, tog ganska många timmar. Dock kommer kræz att bli ett mycket bättre ställe efter the makeover. Jag längtar till allt det nya har kommit ut.

Sammanfattat kan man säga att helgen har varit hektisk, jag har varit uppe nattetid men ändå inte riktigt fått sömn dagtid. Därför sitter jag här nu, måndag morgon, och förbannar världen för att alla andra är så pigga och jag vill helst tillbaka till sängen och dra täcket över huvudet. 

Men jag överlever.

TENTAN ÄR AVKLARAD.

MAXPOÄNG: 100

MITT RESULTAT: 96!!!

JADÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!

Jaha. Det är dags för tenta om någon timme och jag sitter framför datorn med en stor tallrik  h a v r e g r y n s g r ö t ! Inte för att jag gillar det så hemskans mycket, men mycket för att man alltid fått inpräntat i huvudet att havregrynsgröt, det är bra! Men jag ska nog klara mig oavsett om jag äter havregrynsgröt eller ej, dock har man en bättre magkänsla när man laddat upp ordentligt. Dagens tentatema går i grönt, då jag har grön bläckpenna, grön överstrykningspenna, grön burk med gröna vindruvor och gröna halstabletter i. Allt blir mycket roligare med färgtema!

När jag gick i högstadiet hade jag en idrottslärare som hette Una. Una var en riktigt sportig kvinna, hård och besynnerlig. Men jag gillade henne. Varje gång vi spelade basket, och man hade bollen och var på väg fram mot korgen, så hörde man Unas gälla röst skrika "is i maaageeen", Förmodligen eftersom vi (lägg märke till att jag skriver "vi", d.v.s ingen nämnd, ingen klämd) tjejer har en tendens att när vi mot alla odds har lyckats att studsa bollen ända fram till korgen, så kastar vi bara iväg den någonstans samtidigt som vi blundar och hoppas på det bästa. Därför ville Una att vi skulle ha is i magen, och tänka efter innan vi kastade bort bollen till andra laget. Väldigt omtänksamt av Una.

Hur som helst - denna morgon kan jag inte annat än att tänka "is i maaageeen". Liksom så att jag inte bara fyrar av (säger man kanske inte i Sverige, utan mest i Danmark?) ett svar ut i etern, utan tänker noga efter innan jag svarar. Och så ska det bli.

Min gröt är kall och klistrig nu. 

Ja, jag kan med detsamma märka hur trött och färdig jag är i huvudet, då jag måste prova 3 gånger innan jag kan stava rätt till mars. Det blir ett kort inlägg det här, min hjärna kan inte mer, och den kan definitivt inte signallera till mina fingrar vart dom ska trycka för att få fram de ord den tänker.

Jag har pluggat konstant sedan 09.00 och är nu alldeles utmattad. 9 timmars tentaplugg tar minsann på krafterna. Men nu är jag färdig, och jag väljer att vara nöjd.

Nu är det snart dags för yoga, vilket är himmelriket jämfört med att sitta stilla på en stol. Ska bli skönt att sträcka ut ordentligt och belasta kroppen, utöver den belastning rumpan får av att man sitter på den i 9 timmar.

Imorgon är det dags och jag är mer än redo!

Åh, jag längtar till påsk. Då får jag åka hem till min älskade Niklas i en hel vecka. Har saknat honom så innerligt hemskans skitamycket. Det blir underbart att få komma hem helt enkelt. 

Idag har jag inte gjort annat än att plugga, och det är inte alls intressant att berätta om, så jag låter Filippa Bark ta över kvällens underhållning. Hon är alldeles underbar. Hundra hattar av för Sissela Benn, som har en humor utom denna värld.

Godnatt!

Uh, vilken seg dag. Kom faktiskt upp ur sängen vid halv sju imorse, mot alla odds. Föreläsning kl 08 i en  i s k a l l  lokal. Dom (vem? vilka? bovarna?) måste ha råkat (!?!?!) lämna alla fönster och dörrar öppna under natten, eftersom det var ca 10 grader celsius inne i föreläsningslokalen då vi kom imorse. Det vill säga, vi fick sitta med halsdukar, jackor, mössor och vantar på och försöka lyssna på gubben som pratade om något jag inte ens minns.

Det var svårt att skriva anteckningar med stickade tumvantar på.

Efter det fick vi äntligen byta lokal inför resterande föreläsningar... När jag sedan skulle cykla hem var det  s n ö s t o r m. Jag trodde att jag skulle stupa på halva vägen, det var inte lätt att cykla i det vädret. När jag kom till gågatan stannade jag cykeln för att hämta luft och krafter, och upptäckte då att min svarta jacka, min blommiga halsduk och mina svarta fluffskor var alldeles vita och hela jag såg ut som en snögubbe... på framsidan. Inte så konstigt kanske, eftersom jag ju cyklade i snö och motvind, men det konstiga var att  i n g e n   a n n a n  såg likadan ut. Jag såg ut som om jag kommit ut ur en tidsmaskin från istiden, medan alla andra gick runt på gatan och visslade för sig själva, torra och rena. Lustigt! Ännu lustigare blev det då en liten flicka till slut fick syn på mig (vilket krossade min teori om att jag var en osynlig tidsmaskinpassagerare, typ som ismannen Ötzi) och skrek "MAMMA KOLLA HUR DEN TANTEN SER UT, VAD HAR HON GJORT? MAMMA KOLLA DÅÅÅÅÅÅ" Mamman vände sig om och kollade. Sedan skrattade hon åt mig.

Då cyklade jag hem, och då jag parkerade cykeln utanför huset sken solen och fåglarna kvittrade. Jag gick upp till lägenheten och somnade på soffan i protest.

Vem fan spikar kl tio i elva på kvällen? Vem? Vem spikar!?

Och vem kissar så det hörs genom väggarna?

Kissar någon på väggarna?

Eller är det någon som spikar och kissar på samma gång?

Eller är det någon som kissar spik?

Vem fan kissar spik!?!

Ah, jag tror jag ska köpa mig en stuga i skogen.

Eller vänta, det finns ingen skog i Danmark, 

det finns bara gator med fyllisar på. Och bilar.

Och folk som kissar spik.

Jag blir så trött.

Godnatt!

Igår jobbade jag 9,5 timmar, och sen var jag trött. Jag somnade.

Idag är jag också trött.

Jag ska börja plugga nu, och jag ska jävlari göra det bra.

Det kommer kanske ett paket till mig från H&M idag. Det gillar jag.

Det regnar ute.

Jag har skolkat från skolan och stannat hemma istället.

Nu är det dags att börja.

Dagen har trots alla mina försök att liva upp den med bakning, bra musik och sköna strumpor, varit piss & skit, i den bemärkelse att det har varit en dålig pluggdag. För övrigt är jag ju hel, ren, mätt, varm, frisk och glad, så jag kan ju inte säga att jag har haft en sådan där piss&skit-dag som man t.ex. kan ha när man är gatubarn i Rio de Janeiro. Mer sådär piss&skit på ett i-landsaktigt vis, ni vet när man egentligen inte har något direkt att klaga över, men man är bara inte helt tillfreds med tillvaron. Den kunde varit bättre. Jag kunde haft känslan av att jag lärt mig något viktigt, men jag har mest känslan av att jag suttit och läst i 6, nästan 7, timmar utan att riktigt lärt mig något av betydelse.

Nu är det kväll, och jag har precis motvilligt (för nu måste jag följa det) kollat på Robinson 2009. Ett ganska spännande program, då man ju faktiskt kombinerat ett socialpsykologiskt experiment som man kan skriva massor av avhandlingar om, med ren underhållning för oss där hemma. 

Skulle laga middag innan. Öppnade kylskåpet och upptäckte till min förvåning att hela skåpet var fullt av mat! Parmaskinka, kycklingbröst, mozzarella, zuccini, aubergine, olika sorters sallad, och massor av andra smarriga varor som man skulle kunna blanda ihop till en riktigt fin måltid. 

Det slutade med att det blev en hamburgare från McDonald's till middag. 

På vägen köpte jag 7 filmer för 240 kr, vilket faktiskt är ett ganska bra klipp. Blockbuster är alltid att lita på när man ska spendera en lördagskväll på egen hand! Ska nu börja med att se filmen Untraceable, som jag faktiskt velat se ett tag. Förmodligen en B-film, men det kvittar idag. Jag nöjer mig med en skön kväll i sängen innan en hektisk 9,5 timmar lång arbetsdag imorgon. Hej på er!

Usch, usch, usch & tvi.

Jag blir deppad av att plugga.

Har bakat scones, gjort litervis av té (både varmt och iskallt) köpt vindruvor, bränt alla mina favoritlåtar på en CD, tagit på mig mina skönaste strumpor och satt mig tillrätta vid skrivbordet. Det är tenta på fredag i hjärt/kärl-blocket.

Idag är det jag och böckerna mot världen.

Do not disturb.

Här sitter jag, uppe med tuppen, med dagens första kopp té - grönt té med gula rosor. Skitgott. Jag har redan hunnit vara ledsen idag, eftersom jag vaknade ledsen. Drömde att Niklas var en hemsk människa som var otrogen med massor av läckra damer, och jag gick lyckligt runt och visslade och anade ingenting. Sen tog jag honom på bar gärning en dag, och det var jätte jätte jätte hemskt. Vaknade med en puls på 160 och alla muskler i min kropp var i action. Som tur var ringde min man bara några minuter senare för att säga godmoron och att han älskar mig. Så jag blev lugn igen. Han är underbar, min man. 

Dagens göromål:

- Ta tag i mig själv eftersom föreläsningen börjar om 36 minuter

- Föreläsning i kärlkirurgi och hjärtklaffkirurgi med min idol, thoraxkirurgen. Alla vill va som honom.

- Skolka resten av dagen för att åka ut till IKEA och köpa diverse livsnödvändiga saker, som t.ex. nytt överdrag till soffan.

- Komma hem och läsa lite

- Dammsuga

- Avsluta dagen med att gå och se "män som hatar kvinnor". Har bästa platserna i bästa salongen - gött!

Ha en underbar fredag, folks!

Jag har dom senaste dagarna irriterat mig lite på att överallt höra och läsa att "nu är det vår!!!!!". Herregud, solen har visat sig i 2 dagar, och visst är det underbart, men är det verkligen vår för det? Att fortfarande behöva ha dubbla vantar, mössa och tjock jacka när man cyklar ut på morgonen, är inte förknippat med vår för min del. Heller inte att behöva frysa ihjäl i lägenheten, så fort solen slutar lysa in genom fönstret längre. Frågan är, om det inte är mer en önsketanke än en realitet, att våren är kommen?

Nej, om det är vår, det vet jag inte riktigt. Än.

Dock finns det känslor i luften, som är mer förknippade med vår än vinter. Man har på något sätt ett lite ljusare sätt att se på saker och ting när man fått några doser av solen, och man är inte lika osugen på att cykla till skolan (endast grundat på att vädret inte är piss, inte för att man tycker att föreläsningarna blir bättre och bättre...). Det finns också en helt annan folklig uppstämdhet under denna tiden av året, då alla utom pollenallergikerna vet vilken underbar tid vi går till mötes, och då denna tid faktiskt finns att nå inom väldigt kort framtid. Var och en går liksom runt med sin egen tanke och längtan efter våren, vare sig det handlar om att plantera blommor, tvätta av utemöblerna, shoppa vårkläder, ta fram solglasögonen, gå på konstrunda eller bara sitta och njuta på en bänk i solen.

Den finns där, våren. Och den är på mycket god väg. Men när jag huttrar och skakar fram på min silvriga crescent om morgnarna, ifrågasätter jag mycket starkt om den är här redan.

Från det ena till den andra har jag laddat ner lite ny musik. Amos Lee är det sänaste på min iPod, även om låtarna är mer eller mindre uråldriga. Denna låt var underbar att lyssna på idag, när solen lös in genom fönstret och gjorde min lägenhet varm och fridfull. Nu är det dags för yoga. Tjipp hej.

Underbar dag! Har dock inte fått så mycket gjort, men det tar jag en annan dag. Började dagen med löpning och ett yogapass, vilket i vanlig ordning var otroligt skönt, trots träningsvärk efter gårdagens boxning. Har sedan träningen egentligen inte åstadkommit mycket mer än att jag handlat och pluggat lite hjärtklaff-sjukdomar. Och råkat somna på soffan, men det har vi redan glömt. 

Köpte idag årets första jordgubbskartong! Gott! Skitgott!!

Det är inte klokt som jag bloggar idag, my hands are on fire maaan! Nej, men i ärlighetens namn tror jag att det kan finnas ett samband mellan plugg och blogg - ju mer plugg, desto mer blogg. Förmodligen både som resultat av ökat behov av överslagshandlingar, och ökat behov av att skriva av sig överflödstankar. Ja, vem vet, som Lisa Ekdahl sa på 90-talet.

Nej, men jag skriver nu för att jag precis hittade ett underbart litet blogginlägg från min darling, Pia, som nyss har startat upp nytt. Som det värmde mitt hjärta! Tack för att du är så söt, snuttan, och för att det alltid är vi. All kärlek till dig!

www.pialbin.blogg.se

you are my sunshine

En tentafråga:

Du bliver kaldt til skadestuen, hvor en mand er indbragt bevidstløs. Han er kendt med iskæmisk hjertesygdom. Sygeplejerskerne afventer nu din beslutning. EKG viser ventrikelflimmer. Hvilket af nedenstående tiltag gør du først?

a) Giver et DC stød på 200 J

b) Kalder din bagvagt, da du er usikker på situationen

c) Giver patienten et slag i brystet

d) Sikrer frie luftveje

e) Giver 150 mg cordarone intravaskulært

Min fråga:

Är det för att nedvärdera vår intelligens, samt pissa på våra kunskaper, som ni har med alternativ B och C, eller är det för att det ska vara roligt, eller är det för att ni vill göra tentan lättare?!

Ah, nu har jag suttit stilla på arslet i flera timmar. Börjar få rumpont. Men, det finns inget att be för när man har tenta om en och en halv vecka. Har gått igenom en halv gammal tenta och pluggat på det som behöver fräschas upp, vilket faktiskt är förvånansvärt lite, så jag är ändå nöjd. 

Nu ska jag sätta på den här låten på den allra högsta volymen som min lilla kassettbandspelare (ok, inte riktigt, men typ) kan hantera, och hoppa runt lite i lägenheten. Sen är jag redo för andra halvlek av dagens läsning. 

Längtar redan till boxningen kl 19.

Här kommer Jason Mraz, 1000 things, i en lite töntig hemmagjord video, men det var det enda jag kunde hitta med vettigt ljud. Maxa volymen, öppna fönstret, känn att våren blåser in och var nöjd!

Vilken najs dag. Visserligen en apdålig föreläsning om medfödda hjärtsjukdomar, mellan 08 och 10, men sen blev det najs, då jag bestämde mig för att skippa resten av skoldagen och åka hem och plugga i min sköna lilla lägenhet istället. Här är ljust, varmt och så finns här mat. På Wp (den del av sjukhusområdet som vi läser på) är det mörkt, kallt och man blir magsjuk av maten. Det fick jag erfara igår. Köpte en smarrig minestronesoppa till lunch, och sen spenderade jag resten av dagen på toaletten, därav mitt uteblivna bloggande. 

Så jag cyklade inom min lilla favorit-té-butik på vägen hem, köpte ett grönt té med gula rosor, och ett ötté med lakritsrot, pepparmynta och citrongräs, och cyklade sedan hem. Så med tanke på att klockan bara är halv 12, att jag varit på föreläsningar, shoppat té, städat i téskåpet och lagt in två tvättar i maskinen, tycker jag att jag överträffat mig själv hittills idag. Nu ska jag fortsätta att glänsa genom att plugga lite hjärt-kärl-medicin/kirurgi och vara skitduktig på det, samt dricka mitt nya té ur min fina nya guldkopp, som jag fick av Pia.

Sen ska jag äta kött.

my hair should be longer

Fredagen den 13;e - igen!! Dock har min dag inte varit särskilt oturlig, utan ganska slapp. Dock hände en väldigt märklig sak tidigare idag:

Jag skulle köpa en sushi-lunchbox på insu sushi, och kom dit precis kl 12 när dom öppnade. Tjejen bakom baren hade också precis kommit, och var väldigt stressad. Hon kämpade hårt med att svara i telefon, kränga av sig jackan, klä på sig jobbskjortan, samtidigt som hon försökte röja i baren och ta emot min beställning. När jag väl hade beställt ringde hennes privata mobiltelefon och hon svarade. Jag försökte att  i n t e  lyssna på hennes samtal, då det verkade himla privat - men samtidigt, vem tar sina privata samtal inför gästerna?

När hon lagt på luren kom hon tillbaka till mig och ursäktade sig, varefter hon kläckte ur sig detta (på danska, men jag översätter): 

"Alltså, jag vet att det låter helt sjukt skabbigt, men alltså min pojkväns kompis hade sex med en tjej igår kväll, som han inte kände sedan innan. Och så skulle han ta henne på brösten liksom, och då sprutade det mjölk från brösten!!! Alltså vet du något om det? Måste man inte vara gravid ganska länge för att få mjölk i brösten!?!"

Jag stod alldeles tyst och tänkte flera gånger "hörde jag det där i verkligheten?!?" samtidigt som jag undrade om det står "blivande läkare" i pannan på mig. Eller verkade jag vara en person som kan något om mjölk i brösten, att döma från sättet jag beställde min sushi? Eller kanske tyckte hon att vi blivit väninnor eftersom jag faktiskt hade stått i baren i 4 minuter? I vilket fall som helst, så vaknade jag upp från min fundersamma koma och svarade henne så allvarligt kan kunde, att tjejen i fråga kanske precis har företagit sig en abort, och att vissa tjejer faktiskt har mjölkproduktion ganska tidigt under graviditeten. Tjejen bakom kassan verkade tacksam för svaret, men fortfarande tyckte hon att det var fel på tjejen med mjölk i brösten.

Sen sa jag tack för idag och cyklade hem med min lunchbox...

På någon konstig vänster råkade jag segla långt ut i cyberspace och hamnade på diverse tjejers bloggar. Det började med att jag hamnade på blondinbellas blogg, vilket sedan fortsatte med att jag internet-zappade lite mellan olika bloggar, huvudsakligen skrivna av yngre tjejer...

Jag lovar - jag kräktes nästan en liten pöl på skrivbordet.

Det enda jag ser är egocentriska, lite smånarcissistiska och otroligt utseendefixerade tjejer, som inte kan uttrycka sig i text, utöver dom senaste smileys'arna kombinerat med "aaaaah vilken söt liten kjoooool" (ganska ofta med en originell/exotisk/fullständigt felaktig stavning av diverse ord...). Det verkar som om Sveriges brudar har fått blondinbellafeber och försöker efterapa hennes liv på alla möjliga olika sätt. Och det kanske dom trivs med hur bra som helst. Jag hoppas bara att dom inte glömmer att leva sina egna liv, på annat sätt än igenom en rosa blogg fylld av "såhär såg min lunch ut idag", "dagens outfit" och bilder på små hundvalpar i kläder. Jag bokstavligen storknar om jag ser ännu ett påklistrat leende på en tjej som tar en bild på sig själv i spegeln, men låtsas att någon annan tagit den. Undrar om dom över huvud taget vet, att dom aldrig någonsin i världshistorien ser likadana ut i verkligheten, som dom ser ut på bilderna? Eller om dom tror att man inte kan se att leendet är alldeles galet underligt? 

Ja jag vet - jag behöver inte läsa dessa bloggar om jag tycker såhär. Men det är ibland lite svårt att undgå, och ibland händer det av ren nyfikenhet. Men kära människor - det är ju inte klokt att ens vardag kan vara så upphängd på hur man ser ut och hur man uppfattas av andra människor, att man måste marknadsföra sig själv på detta vis? Att på alla möjliga sätt framställa sig själv som något slags utställningsobjekt, är för mig helt oförståeligt. Vem har nytta av att jag fotar mig själv i en spegel, och skriver ut var jag har köpt diverse plagg? Bloggens läsare, eller mitt eget ego!? Det är såklart varje människas val, och jag vet att många älskar att skriva och läsa dessa bloggar.

Men jag kräks av dom.

Det har varit en skön dag idag! Även om jag inte riktigt tagit det lugnt, då jag irrat runt i hela Odense, så har det varit en behaglig dag. Den började med en timmes yoga, som verkligen var behövlig. Det var en ren lyx för mina spända och ömma boxningsmuskler att få sträcka ut ordentligt, samt utöva lite statisk styrketräning istället för dom vanliga armhävningarna och situpsen. Efter yogan hade vi (och med VI menar jag, mig själv och födelsedagsgrisen Lejla) väldigt lite tid på oss att göra oss klara för en brunch med resten av gänget på The Room. Brunchen var som vanligt dejlig, speciellt efter att ha tränat och blivit ordentligt hungrig.

Efter brunchen begav jag mig till sjukhuset, även kallat the sickhouse. Vi hade visserligen ledigt från all undervisning idag, men jag har blivit seriös och på eget initiativ gått med i SATS (studerendes anastæsiologiske og traumatologiske selskab), vilket betyder att jag kommer gå på lite extraföreläsningar inom traumatologi och anastesiologi, dvs. lite akutmedicin/kirurgi och sånt där skitspännande. Idag handlade det om hur man sätter på fingrar/händer/armar, som på olika sätt "trillat av" (kanske borde jag säga slitits/sågats/sprängts/strimlats/svetsats av men det här är ju faktiskt en familjeblogg). Mycket spännande och ganska fascinerande att man kan göra så mycket, även när det har gått riktigt snett. Ser fram emot kommande föreläsningar.

Ikväll har jag varit inne hos Lejla, a.k.a. fördelsedagsgrisen, ätit tårta gjord på brownies, chocolate chip cookies och geléhjärtan, samt kollat på säsongspremiären av desperate housewives.

Nu sitter jag här med en inplastad utgåva av H&M's spring/summer katalog och tänker - ska jag eller ska jag inte? Jag vet, det är inte dolce&gabbanas modevisning, bara en sketen H&M-katalog, men som student är det ungefär samma sak. Speciellt som svensk student i Danmark, det är verkligen katastrof. Kommer gå back ca 20 000 bara på att växla pengar detta halvåret, så har inte mycket över till lyxprylar, som t.ex en kofta från H&M...

Jag öppnar nog den i sängen...

"I don't mind that you're holding my hand"

Död efter boxningen. Nu är det dags för House att förgylla min kväll! Ska bara kämpa i mig min smoothie, sen dra in till Lejla. Tur att det bara är att gå 11 steg, för mer orkar jag ta mig fasen inte.

Ja, det blev en väldigt lång helg, det här. Denna måndag förvandlades plötsligt till en söndag, då jag valde att stanna hemma från skolan eftersom jag kom hem tidigt imorse från personalfesten. Så nu känns det som om jag har haft en väldigt lång, dock inte så avslappnande helg.

I fredags blev det mys nere på jobbet tillsammans med Samantha, Stine och Tina. Vi drack några kannor té innan jag och Samantha bestämde oss för att ge oss ut på stan. Efter en flädersaft inne på Franck A var vi verkligen igång, och kvällen hade mycket goda utsikter. Dock var vi tvungna att springa på toaletten hela tiden, eftersom vi just hällt i oss några liter té, och den flädersaft på det. Vid 2-tiden gick vi vidare till Alibi där det var fest. Inte förrän vi kom dit förstod vi att det var en 18-årsfest, och omkring oss skuttade små cancerbruna flickor med jättelånga ben, söta små prinsessklänningar och pumps med klackar högre än turning torso. Och killarna sprang efter, med sina burberryhalsdukar, diadem i det blonderade håret, och små diamantörhängen i öronen. 

Jag kände mig verkligen som gammelfarmor där inne. Vad har hänt!? Jag trodde att jag fortfarande var sådär typ 18? IKKE! Jag fick verkligen en uppenbarelse, och kunde inte sluta tänka på hur mycket som egentligen har hänt i ens liv sedan den där perioden. Och faktiskt känns det ganska skönt att inte vara 18. Jobbigt att hela tiden behöva anstränga sig för att se ut som hela Destiny's Child blandat med Christina Aguilera och Britney Spears, den hälsosamma versionen.

Nej, jag var ganska nöjd den kvällen, med att gå hem vid 3-tiden, som en ganska vanlig 24-åring. Dock problematiserades hemgången en smula, då vi hamnade mitt i ett knivbråk. En arg man drog plötsligt upp en (jag överdriver inte nu) 40 cm slaktarkniv ut bakfickan och började hugga efter var och varannan människa. Usch, jag får ståpäls, på det dåliga sättet, bara genom att tänka på det. Det var verkligen obehagligt, och det blev inte bättre sen när han gick totalt amok på cyklar, glasrutor, väggar, och allt annat som kom i hans närhet. Nej, fy, Odense är minsann ingen händelselös stad.

I lördags blev det jobb, och då jag kom hem blev jag förbannad, men den historien har jag ju redan berättat. Kan tillägga att jag söndag morgon hittade burkar, flaskor, fimpar, slattar och slask på mitt lilla bord utanför min dörr. Min ljuslykta var nersparkad och sönder. Då bubblade min ilska över kanten, och jag tog diverse öl/vin/cider-slattar och hällde dom över grannens fluffiga dörrmatta, samtidigt som jag kastade hennes porslins-askkopp i marken. Hoppades för en sekund att dom hemska lus-katterna skulle sniffa på dörmattan och bli så packade att dom aldrig mer kommer i närheten av mig. Min hämndaktion gav faktiskt effekt, då hon idag hade städat utanför dörren. Ibland löser ilska alla problem.

Söndag kväll var det sedan dags för personalfest. Med pompa och ståt gick vi, 41 personer, bort mot Brasserie Klitgaarden, och käkade 3-rätters gourmetmiddag. På menyn fanns marinerad, grillad tonfisk till förrätt, tupp med morotspuré, sås och potatis till huvudrätt, samt hallon/chokladkaka med lakrits/citronsorbet till efterrätt. Mätta och belåtna begav vi oss till musikhuset, som vår chef äger, och sjöng kareoke (stavas det så!?) hela natten lång. En lyckad kväll, som avslutades på topp kring 05-tiden. 

Därför har jag valt att vara ledig idag. Har spenderat dagen på stan, samt på jobbet (inte jobbandes, utan ätandes) med mina kära kollegor, och pratat lite strunt om gårdagens bravader.  

Nu är det dags att sova. Söndagkväll för min del, och imorgon är det allvar igen.

Godnatt allahopa.

Jag vet att det är lördag. 

Jag vet att unga människor roar sig på helgerna. 

Jag vet att det är ok att ha fest med sina vänner även om man har grannar som är hemma. 

Jag vet det. 

Men det är bara inte okej, och jag är inte med på det längre, när det handlar om min fruktansvärt avskyvärda granne! Aaaah! Kommer precis hem från en lång dag på jobbet, och har längtat i timmarvis efter att bara få lägga mig i sängen och vila. Det första jag möts av när jag kommer till min ytterdörr är (förutom att där står 5 fulla drägg-killar) dom äckliga ölflaskorna som någon har slaskat med på mina utemöbler. Varför mina? Varför kan man inte slabba ner på sitt eget område? Jo, för att min granne inte riktigt har lärt sig att hennes område inte är hela Danmark, utan faktiskt bara några kvadratmeter utanför hennes dörr. I normala fall ser området utanför hennes (och därmed min) ytterdörr ut som en flyktingförläggning i kombination med en skabbig byggplats (träplankor och diverse byggnadsställningar över allt, gamla skitiga täcken, trasor, två grillar, bord, stolar, samt andra odefinierbara prylar). Och nu, när hon har drägg-fest, så ser där bara ännu äckligare ut, och det infiltrerar hela min tillvaro. 

När jag sedan kommer innanför dörren, kan jag inte ens höra mig själv tänka, eftersom alla väggar i min lägenhet vibrerar som om jag vore mitt i en metallica-konsert.

Och den hemska musiken hon lyssnar på får mig bara att vilka kräkas. Just nu är det någon sommarplåga från någon gång kring 1996, som alla sjunger med i. 

Ja, jag vet - jag låter som en bitter tant som inte unnar andra något gott i livet. Men så är det inte. Jag unnar alla människor en hejdundrandes fest - bara inte hon. Och inte idag. Min enda lugna, sköna, avslappnande dag.

Fan.

Helg!!! Efterlängtat. Hade egentligen inte så mycket inplanerat i helgen, förutom jobb imorgon, lite plugg på söndag och sedan personalfest söndag kväll. Hade precis satt mig i morgonrock i soffan framför let's dance, då Stine ringde och frågade om vi inte ska ses en sväng nere på jobbet. Sedan ringde Samantha, som precis hade fått ledigt och undrade samma sak. Så jag hade helt enkelt inget annat val än att pallra mig upp ur soffan och träffa mina vänner - dock ingen jobbig uppoffring, utan väldigt trevlig!

Nu ska jag se Magnus & Annika dansa, sen ska jag dra ut på Odenses gator.

Ha en fin fredag.

Yoga satt mitt i prick och min kropp är nu alldeles utmattad och sådär degig på ett göttigt sätt. Jag blir alltid så fridfull efter yoga. Även om jag uttryckligen h a t a r  när instruktören på ett falskt överdrivet lugnt sätt (och med ett tonläge som man annars bara kan höra på stärk-din-inre-självkänsla-kassettband från 80-talet) försöker komma med några lugnande fraser under avslappningen (t.ex. du är en fjäder som lättar i universum, du är bra som du är etc.), och när tanten bredvid totalt har missuppfattat meningen med att andas och hela tiden försöker flåsa ut luften för att hon tror det gör gott för kroppen, så känner jag frid efteråt. Antagligen för att jag lärt mig spärra alla yttre stimuli, såsom lättlurade flås-tanter och överdrivna nu-ska-vi-alla-få-fett-självförtroende-instruktörer, och bra slappnar av. Det, i kombination med att man muskelmässigt tagit ut sig till max, är en väldigt behaglig känsla. I like it! Ett ganska nyttigt sätt att bli lite sådär euforisk på, kan man säga.

Så nu går jag runt i min egen lilla värld i lägenheten och bara känner frid. Mina 7-kilosböcker hänger inte längre över mina axlar, utan vilar tungt på mitt skrivbord, där dom kommer ligga bra över natten utan att jag ens skänker dom en halv tanke.

Med det säger jag goder natter, och överlämnar ordet till min vän Jack, som alltid finns i mitt öra i form av en iPod-plugg.

Även om jag oftast inbillar mig att ingen kan höra mig, oavsett vad jag hittar på, så får jag ibland insikt i den lyhörda verkligheten. Jag trodde verkligen att väggarna var täta i mitt hus, eftersom jag sällan hör grannarna och deras diverse ljudliga aktiviteter. Dock finns ju faktiskt möjligheten att mina grannar är väldigt tysta av sig, och sällan yttrar ljud! Kanske pratar dom aldrig i telefon, lyssnar på musik, tittar på TV eller har fest? Så måste det vara...

... för, för ca 3 minuter sedan hörde jag min granne fisa! Ingen ljudlig brakare, utan en sådan där ganska beskeden fis, som liksom bara piper ut vid behov eller missnöjd mage. 

Detta är mycket underligt. Jag ska nog tona ner mina egna ljudliga aktiviteter efter denna uppenbarelse. 

Träningen igår var underbar, och jag kom svettig och oljeblänkande hem - jag såg exakt ut som mannen i föregående inlägg, bara med lite längre hår! Nu är det dags för yogaträning. Mitt mål med dagens träning är att se ut ungefär såhär:

Det ska bli spännande.

Jahapp! Det blev mot förväntningarna en mycket slapp dag det här. Gick upp i tid, så jag skulle hinna läsa en del innan jobbet kl 13. Hann med allt jag skulle och var jättenöjd med det. Stack till jobbet och upptäckte att där var totaldött. Ingen vill ut och äta en onsdag tydligen. Så jag fick välja om jag ville jobba i några timmar, eller skita i det. Så jag sket i det. Det är inte lönt att stå och glo i några timmar för några hundralappar. Så jag fick en hel dag bara för mig själv. Och stressad själ som man är, har man ingen aning om vad man ska ta sig till när man äntligen bara är ledig! 

Så jag gjorde det roligaste av allt.... Gick hem och städade lägenheten!

Nu ska jag bara ner och hämta sista tvätten i tvättstugan, innan jag beger mig till bodycombat-träning. Gårdagens träning skapade mer irritation än glädje, då instruktören till danspasset var  k a s s. Jag är ledsen att säga det, men jag har sett 80-åriga gubbar med mer rytm och energi i kroppen än henne, tyvärr. Min puls steg mer när jag gick upp för trappan till träningssalen, än vad den gjorde under hela passet. Det är sant! Fick springa upp pulsen lite på löpbandet efteråt, så det i alla fall skulle kännas att jag hade tränat. Tråkigt. Därför har jag större förhoppningar på dagens träning.

Såhär ska jag se ut efteråt:

Hej på er!

"I don't know what to do anymore"

Här sitter jag och fortfarande är vaken. Har lite sovmorgon imorgon så jag kostar på mig att vara uppe lite längre. Eller, rättare sagt, jag somnade i böckerna i eftermiddags och är nu (även p.g.a. lättare druvsockerkick) ganska pigg. Har tidigare ikväll suttit i telefon med min numera ganska gravida syster i över en timme och "tjabbat lite", som Tabita Tatuerare hade uttryckt det, och har därför inte fått så mycket gjort under kvällningen. Med andra ord - det finns flera anledningar till att jag pluggat dåligt under dagen, vilket jag nu har tagit igen under kvällen. Har läst ut min nyinköpta EKG-bok, och den gav mig många snilleblixtar och aha-upplevelser, vilket ju är mycket välkommet. Nu är jag expert på EKG i ungefär 30 minuter till, sen börjar jag så smått glömma vad jag läst och kommer kanske sitta helt blank under EKG-föreläsningen imorgon. Vem vet!?

Helgen i Åhus var lugn och skön, utan större bravader. Ganska skönt. Fick provköra Niklas nya bil, en svart Audi TT, som jag kallar batmobilen. Det var en satans upplevelse kan jag säga, ty när jag (i mitt slitnaste tillstånd) stod parkerad vid statoil, och ett gäng 16/17-åriga (eller 18/20-åriga, vad vet jag, det är inte så lätt att avgöra) killar gick förbi, och högljutt började kommentera/berömma/avguda bilen - då trivdes jag. Det bevisar egentligen bara att man kan vara hur ful som helst, har man bara den rätta bilen får man uppmärksamhet oavsett vad. En liten lärdom inför framtiden, kanske.

Nej, nu ska jag sortera lite papper och sen ta plats under täcket.

Sov gott!