wib.

Ja, det blev en väldigt lång helg, det här. Denna måndag förvandlades plötsligt till en söndag, då jag valde att stanna hemma från skolan eftersom jag kom hem tidigt imorse från personalfesten. Så nu känns det som om jag har haft en väldigt lång, dock inte så avslappnande helg.

I fredags blev det mys nere på jobbet tillsammans med Samantha, Stine och Tina. Vi drack några kannor té innan jag och Samantha bestämde oss för att ge oss ut på stan. Efter en flädersaft inne på Franck A var vi verkligen igång, och kvällen hade mycket goda utsikter. Dock var vi tvungna att springa på toaletten hela tiden, eftersom vi just hällt i oss några liter té, och den flädersaft på det. Vid 2-tiden gick vi vidare till Alibi där det var fest. Inte förrän vi kom dit förstod vi att det var en 18-årsfest, och omkring oss skuttade små cancerbruna flickor med jättelånga ben, söta små prinsessklänningar och pumps med klackar högre än turning torso. Och killarna sprang efter, med sina burberryhalsdukar, diadem i det blonderade håret, och små diamantörhängen i öronen. 

Jag kände mig verkligen som gammelfarmor där inne. Vad har hänt!? Jag trodde att jag fortfarande var sådär typ 18? IKKE! Jag fick verkligen en uppenbarelse, och kunde inte sluta tänka på hur mycket som egentligen har hänt i ens liv sedan den där perioden. Och faktiskt känns det ganska skönt att inte vara 18. Jobbigt att hela tiden behöva anstränga sig för att se ut som hela Destiny's Child blandat med Christina Aguilera och Britney Spears, den hälsosamma versionen.

Nej, jag var ganska nöjd den kvällen, med att gå hem vid 3-tiden, som en ganska vanlig 24-åring. Dock problematiserades hemgången en smula, då vi hamnade mitt i ett knivbråk. En arg man drog plötsligt upp en (jag överdriver inte nu) 40 cm slaktarkniv ut bakfickan och började hugga efter var och varannan människa. Usch, jag får ståpäls, på det dåliga sättet, bara genom att tänka på det. Det var verkligen obehagligt, och det blev inte bättre sen när han gick totalt amok på cyklar, glasrutor, väggar, och allt annat som kom i hans närhet. Nej, fy, Odense är minsann ingen händelselös stad.

I lördags blev det jobb, och då jag kom hem blev jag förbannad, men den historien har jag ju redan berättat. Kan tillägga att jag söndag morgon hittade burkar, flaskor, fimpar, slattar och slask på mitt lilla bord utanför min dörr. Min ljuslykta var nersparkad och sönder. Då bubblade min ilska över kanten, och jag tog diverse öl/vin/cider-slattar och hällde dom över grannens fluffiga dörrmatta, samtidigt som jag kastade hennes porslins-askkopp i marken. Hoppades för en sekund att dom hemska lus-katterna skulle sniffa på dörmattan och bli så packade att dom aldrig mer kommer i närheten av mig. Min hämndaktion gav faktiskt effekt, då hon idag hade städat utanför dörren. Ibland löser ilska alla problem.

Söndag kväll var det sedan dags för personalfest. Med pompa och ståt gick vi, 41 personer, bort mot Brasserie Klitgaarden, och käkade 3-rätters gourmetmiddag. På menyn fanns marinerad, grillad tonfisk till förrätt, tupp med morotspuré, sås och potatis till huvudrätt, samt hallon/chokladkaka med lakrits/citronsorbet till efterrätt. Mätta och belåtna begav vi oss till musikhuset, som vår chef äger, och sjöng kareoke (stavas det så!?) hela natten lång. En lyckad kväll, som avslutades på topp kring 05-tiden. 

Därför har jag valt att vara ledig idag. Har spenderat dagen på stan, samt på jobbet (inte jobbandes, utan ätandes) med mina kära kollegor, och pratat lite strunt om gårdagens bravader.  

Nu är det dags att sova. Söndagkväll för min del, och imorgon är det allvar igen.

Godnatt allahopa.