nedstämd.

24 juni 2009

Ja, nu var det ett tag sedan jag skrev igen. Inte mkt har hänt dom senaste dagarna utöver plugg och olidlig pollenallergi. Och grillkväll med mina fina kollegor igår. Verkligen en kväll jag kommer minnas. Vi hade köpt massor av god mat, tänt grillen och dukat upp till fest hemma hos Kasper och Stines föräldrar, som har en gård ute på landet. Vi hade satt upp långbord mitt på åkern, och ordnat ett riktigt bål (på skt Hans afton bränner man bål, precis som valborg i Sverige). Sedan satt vi hela kvällen och en bit in på natten och åt, pratade, skrattade och grillade - hur mysigt som helst!

Har idag varit på läkarbesök, vilket inte händer så ofta. Då min pollenallergi överskred min tolerans, blev jag tvungen att skaffa experthjälp till vidare behandling. Eller ja, jag ville väl egentligen bara ha någon till att skriva ut en steroidspruta till mig, vilket misslyckades. Jag berättade klart och tydligt för herr doktor vilka läkemedel jag har provat, inklusive dess verksamma substanser. Herr doktor funderade lite, och bestämde sig för att skriva ut ett tredje läkemedel till mig, som han menade var en riktig pollen-killer. Jag litade på hans kompetens, nickade, log och cyklade nöjd till apoteket. Då jag kom fram inåg jag att läkemedlet som herr doktor hade ordinerat innehöll exakt samma verksamma substans som det jag provat i en vecka utan resultat. Dessutom var det angivna läkemedlet slut, och jag blev erbjuden samma jävla pillerask som jag har liggande hemma på skrivbordet. Inte klokt! 

Förmodligen hade han inte läst igenom min journal (han ropade in mig som MARIA från väntrummet...) och därmed inte sett att jag ju faktiskt själv har diverse kunskaper inom antihistamin-världen. Därför tänkte han att "jag lurar henne tamejfan" och gav mig samma piller som jag redan provat, bara i ett annat namn. Var fallet inte detta, utan att han helt enkelt inte lyssnade på mig och min medicinhistoria, så är saken ännu värre, och då vill jag bara blåsa pollen i hans ögon så han får evig ögonklåda som straff. Och för det tredje - tänk om jag inte visste något och blint accepterade hans bedrägerier? Det finns det ju massor av människor som gör? Kommer vissa läkare endast undan problem, för att dom har patienter som inte ifrågasätter? I så fall är det inte klokt och jag ska bli mycket bättre än så!

Lektion lärd: Underskatta inte folks intelligens och förmåga att tänka själva!

Utöver detta har jag mest läst.

Har funderat mycket över diverse orättvisor i vårt moderna rättssystem och medias belysning av olika rättsmål. Jag kan verkligen förstå avskyn mot män som blir anklagade, och dessutom dömda, för våld mot kvinnor. Verkligen. Men ibland sätter man nog lite förhastat stämplar på folk som inte förtjänar det. Man tror på vad man läser i tidningen och dömer folk på förhand. Är den anklagade dessutom en person som hela Danmark känner till, gör det inte saken lättare. Folk suger "fakta" ur skvallertidningarna som blodtörstiga vampyrer och älskar att prata skit om det efteråt. Folk börjar hata, enbart på grund av något dom läst eller hört. Och det är hemskt. Speciellt när människor man bryr sig om blir inblandade. 

För några veckor sedan råkade jag nämna denna någons namn i skolan, varpå en tjej hajade till och sa "vaaa, fy faaaan, känner du honom..." Och jag svarade "Ja, gör du också? Eller har du ens någonsin pratat med honom?" Och hon sa "Nej, men jag har hört en del från min pojkvän som har läst i tidningarna att bla bla bla...." 
Jag hade bara lust att ta mitt fet-tjocka histopatologiatlas och plocka ner henne från den nedlåtande piedestal hon satt på. Snälla människor! Tro inte på allt ni hör, hur smaskigt skvallret än är, och hur lätt det än är att ta tjejens parti i en rättegång om hustrumisshandel. Det är inte alltid så, oavsett hur mycket man vill tro på det, och få mannen att framstå som ett monster. Det är så fel. Någon får i slutändan betala ett högt pris. 

Och det är inte tjejen på åklagarbänken...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0